Målnivåer

Hur Riksstroke har genomfört arbetet med att fastställa målnivåer beskrivs i avsnittet nedan.

Se fler målnivåer:

  
 

 

Varför målnivåer?

Det finns en rad argument för att införa målnivåer i Riksstroke (varav inget är evidensbaserat):

  • de är kvalitetsdrivande
  • de hjälper till att nå målet om jämlik vård över landet
  • de blir en form av kvalitetsdeklaration som patienter, medborgare och beslutsfattare kan använda
  • det finns redan idag exempel på lokala eller regionala målnivåer i delar av strokevården
    (t.ex. Region Skåne, Stockholms läns landsting, Sörmlands läns landsting). Nationella målnivåer är
    att föredra framför olika regionala och lokala målnivåer.
  • de är på väg att introduceras i allt fler delar av svensk sjukvård och används nu av ett par av de
    andra kvalitetsregistren (t.ex. Swedeheartoch Nationella Diabetesregistret).

Absoluta målnivåer i stället för relativa

I SKL:s och Socialstyrelsens Öppna Jämförelser indelas landsting och sjukhus utifrån deras relativa position på en rankingskala. Riksstroke ser problem att använda relativa jämförelser för att avgöra i vilken mån sjukhusen (eller landstingen) når en viss målnivå eller inte. Hur bra eller dålig svensk strokevård generellt sett än är och hur den än utvecklas över tid kommer alltid samma andel att definieras ha låg respektive hög måluppfyllelse. Vi har därför valt att sätta absoluta målnivåer. Kvalitetsförbättringar kommer då att avspeglas i att allt fler sjukhus når målnivåerna.

Måttlig och hög målnivå

I olika typer av målstyrning talar man både om uppnåeliga och eftersträvansvärda mål. Riksstroke har valt den enklare terminologin Måttlig och Hög målnivå. I certifieringar eller ackreditering och i upphandlingar  definierar man ofta en lägsta acceptabel nivå. Riksstroke är ingen myndighet eller ackrediteringsinstans utan ett verktyg för de deltagande sjukhusen att förbättra vårdkvalitetenmed. Vi har därför avstått från att definiera en lägsta acceptabel målnivå.

Indikatorer där målnivåer satts

Av det stora antalet kvalitetsindikatorer som ingår i Riksstroke har vi valt att begränsa oss  till ett mindre antal (13). Av dessa gäller två kvaliteten på registerdata (täckningsgrad och andel uppföljda efter 3 månader).

Vi har ställt följande krav på övriga 11 indikatorer:

  • de ska vara entydiga som kvalitetsindikatorer
  • de ska vara samstämmiga med Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för strokevård (så långt det är möjligt)
  • de ska täcka in flera delar av vårdkedjan
  • de ska innefatta både personal- och patientrapporterade uppgifter
  • det ska råda samsyn inom Riksstrokes styrgrupp om vad som är måttlig respektive hög målnivå.

Vilka indikatorer som ska ingå i Riksstroke kommer att omprövas fortlöpande.

Hur målnivåerna har satts

Arbetet med att ta fram målnivåer har pågått sedan 2011. Ett första förslag togs fram av styrgruppens ordförande. Utifrån diskussioner vid styrgruppsinternat har sedan en multidisciplinär arbetsgrupp modifierat förslaget om vilka indikatorer som ska ingå och var nivåerna ska sättas. Detta förslag har diskuterats vid ett ytterligare internat med styrgruppen under 2012, då de slutliga indikatorerna och målnivåerna också bestämdes.

Som underlag för målnivåerna har publicerade internationella data, aktuell fördelning bland sjukhusen använts samt en allmän bedömning av om Sverige som nation ligger väl eller mindre väl till i internationella jämförelser. Också en bedömning av andelen patienter där en viss insats är kontraindicerad eller olämplig har ingått. Den höga målnivån ska representera en hög ambitionsnivå men vara fullt möjlig att nå – den måttliga ska ha redan ha nåtts av ett betydande antal sjukhus.

Målnivåerna omprövades vid ett möte med Riksstrokes styrgrupp i juni 2013, då smärre justeringar gjordes och målnivåer definierades för ytterligare två valitetsindikatorer. I denna omprövning har vi tagit hänsyn till de synpunkter som kom fram vid Riksstrokes sex regionala workshops under våren 2013.

Framtida utveckling

Detta är andra gången Riksstroke presenterar målnivåer. Baserat på erfarenheterna av denna redovisning kommer vi att fortlöpande se över dels vilka indikatorer som ska målsättas, dels själva målnivåerna. På längre sikt kan målnivåerna komma att modifieras utifrån ambitionshöjningar i svensk strokevård generellt.